MIN KÄNSLA ÄR: SORG, LEDSEN"Material" : en svart duk och en svart filt, en säng, häftstift gör att hänga upp lakandet på väggen, en sax, ett rött stort papper, linsvatten eller vanligt vatten, och smink. Ja det var nog allt.
Bilden är stående och i helbild, fotograferat från fågelperspektiv eftersom man är lite undelägsen när man fotar upp ifrån. Tex om jag hade fotograferat nedifrån, upp på mig, hade jag fått "makt", man brukar ofta fota upp på ledare efterom dom ska ha respekt.
Jag gjorde de flesta dragen i svart, eftersom jag ska föreställa ledsen, sorgsen, sårad, deprimerad osv. Många känslor i en bild tycker jag. Skuggorna faller lite runt om mig och i bakgrunden. Jag har en lampa på vänster sida (vänster sida från när man sitter vid datan) , dimmade ljus i taket också, annars blev de för mörkt. Jag ville ha mest ljus på mig och i ansiktet eftersom det är där jag ska visa mina känslor i huvudet.
Jag har fotograferat inomhus. Om jag tänker efter så hade jag kunna fotat i en skog, lite mörkt och unget. Har ju varit passat väder för en deprimerad bild .... Jag fattar inte varför jag har iderna och sen säger/kommer på dom sen efter när jag redan gjort bilden. Iaf, så tycker jag ändå att mina svarta lakan och filtar gjorde en bra effekt som bakgrund. Man hade ju haft en fördel om man hade haft en svart vägg. Men det funkar lika bra när de hänger lite så i bakgrunden fast man inte ser de så bra. Jag tror inte att de hade varit lika bra effekt om jag hade haft en vit bakgrund. Jag valde svart och vit bild eftersom jag anser att vitt/grått/svart är dystert. Färg hade nog inte visat de lika mycket, jo de hade visat eftersom man ser att jag har brustet hjärta och gråter, men svart och vitt blev bättre.
Man ser inte att jag sitter i sängen, så de kvittar nog var jag är. Dock är de nog bekvämare att sitta i en säng och man får en mycket mer ledsam känsla än att sitta på ett golv. Man sjunger ner lite i sängen och jag kan då tycka att man liksom får lite mer djup i min hållning då. Om man sitter på golvet tillexempel så ser man lite så obekväm ut.
Jag är då en tjej, och bär en vart tunika. Svart är ledsam och sorgset. Jag har lite små rufsigt hår och har svart smink längst med ögonen, så man skulle se att ja hade gråtit. För att skapa de sminkade man sig med mascara och svart ögonskugga, fuktade händerna och drog över ögonen ner längst kinderna,så de skulle se ut som om jag hade gråtit. För att se förverkliga tårarna så tog jag och hällde linsvatten i ögonen, och lite mer på kinderna.
Jag tycker att min bild är rätt djup. Jag har fått ett brustet hjärta. Av vad vet man inte. Kanske av en pojkvän. Mina föräldrar kanske skulle skiljas. Har förlorat en kompis. Kanske har man förlorat sin hund eller den kanske är så sjuk så man vet att man ska förlora hunden. Någon i släkten ligger på sjukan och tar sina sista andetag. Alltså de finns så mycket att man kan ha ett brustet hjärta över.
Själva känslan över bilden, jag valde den just för att de är mycket kärlek i "min ålder". Man får krossade hjärtan. Från kärleken. Så själv tänkte jag på att ha fått ett brustet hjärta från en kille. Från kärleken. Jag känner ändå att jag har förstående med mig och därför valde jag känslan. För den är lätt och förstå, lätt att tolka. Även om jag inte säger vad jag har brustet hjärta för, så tror jag att många tänker på kärlek eller vänskap. Iaf någon kärlek överlag.
På bilden ser man mig sitta och gråta vid en svart bakgrund. I händerna har jag halvor av ett hjärta. Alltså ett brustet hjärta. Jag ser sårad och ledsen ut.
